rning: detta innehåller spoilers för Delirium. Om du inte har läst det gå göra det nu :)Det har gått några dagar sen jag avslutade boken men har inte kunnat skriva en recension. Mina känslor efter att ha läst sista sidan var överallt och jag vandrade runt frenetiskt. Kort sagt, jag var en enda röra. Allt på grund av att den där jäkla sista sidan.
Låt mig först säga att Lauren Oliver har en fantastisk förmåga att skriva. Från första ordet kunde jag leva mig in i allt som skrevs. Det är en glädje att läsa.
Pandemonium hoppar mellan två tidslinjer; när Lena springer genom vildmarken utan Alex och senare (nuet) när hon är i New York som en del av motståndsrörelsen. Jag är inte alltid förtjust i växlande tidslinjer men den här gången funkar det och det var ett bra sätt att visa hur Lena själv växer och blir en stark självförsörjande ung kvinna.
Pandemonium introducerar ett bredare utbud av karaktärer, en stor del av dessa är de som är i vildmarken och motståndsrörelsen. Det är svårt i början men så sakteliga lär sig Lena att känna sig som hemma i vildmarken. Vi möter också två viktiga medlemmar i DFA (Deleria Free America) en organisation som är för botemedlet och vars ledare Thomas Fineman driver på för en sänkning av åldern för när den ges. Thomas har en son som heter Julian, som ser fram emot att bli botad precis som Lena en gång gjorde. Jag kommer inte avslöja hur, men Lena och Julian hamnar i fångenskap tillsammans. Och Lauren Oliver är återigen mästerlig på att beskriva den vånda som rasar inom Julian allteftersom han och Lena kommer närmare varandra.
De sista kapitlen är en actionspäckad berg- och dalbana som jag inte kommer att skriva om, bättre att läsa. Det räcker med att säga att slutet gjorde mig chockad. Och för att vara helt ärlig, lite förbannad. Jag gav denna bok fyra stjärnor över på Goodreads.com. Det hade varit en fem, om det inte hade varit för det där slutet och mina rädslor för vad nästa bok, Requiem, kommer att innebära. Mitt enda hopp är att Lauren, och Lena, inte kommer att svika oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar