Jellicoe Road av Melina Marchetta

Det här är en sån där bok som jag tänkt att jag ska läsa hur länge som helst och nu när jag äntligen gjort det var min första tanke varför jag inte läst den mycket tidigare! Min andra tanke var att jag ville läsa om den, genast, för att fånga alla små detaljer som jag kan ha missat första gången. Och att ”swoona” över Taylor och Jonah lite mer.

En varning: början av boken är något förvirrande. Men en del av vad jag älskar med boken är att när man väl förstår vad som händer, när man väl ser magin som är Jellicoe Road, inser man att förvirringen man kände i början var absolut värt det.

Boken handlar, i grova drag, om Taylor Markham. Taylor övergavs av sin mamma när hon var ung och bor nu på en internatskola tillsammans med andra försummade, övergivna och på andra sätt missanpassade barn. Hon är inte särskilt nära någon på skolan förutom Hannah, en kvinna som bor i ett hus i utkanten av skolans tomt.

Varje år hålls krigsspel om territorium mellan skolans elever, ”Townies” and ”Cadets”. Detta år har Taylor valts att vara ledare för skolan. Hon försöker balansera det ansvaret med Hannahs plötsliga försvinnande och återvändandet av Johan Griggs, ledaren av The Cadets och någon hon delar historia med.

Och så har vi den parallella berättelsen om fem unga pojkar och flickor. Det är en berättelse skriven av Hannah som Taylor hittar. Barnens berättelse börjar med en hemsk bilolycka. De fem blir mycket viktiga för varandra och, som du kanske kan gissa, spelar de en viktig roll i Taylors liv också.

Det är väldigt mycket mer som kan sägas om boken och handlingen. Men jag skulle aldrig kunna göra Melina Marchettas bok rättvisa hur jag än försökte.